Skyddsombud på arbetsplatsen – vilka uppgifter har man?

Ett skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som det också heter, är en medarbetare som utöver sin yrkesroll är utnämnd att se till att arbetsplatsen erbjuder en god arbetsmiljö. Denne ansvarar också för att se över det skydd som finns mot eventuella olycksfall och dålig hälsa på jobbet, samt att hålla sig uppdaterad kring att arbetsgivaren tillgodoser de krav som presenteras i arbetsmiljölagen. Man brukar prata om skyddsombudet som representant för de anställda, och trots att det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för att arbetsplatsen är trygg och säker så säger arbetsmiljölagen att både arbetstagare och arbetsgivare ska samarbeta i uppdragen kring arbetsmiljön.

Ett skyddsombud ska utses på de arbetsplatser där det finns minst fem stycken anställda men de platser som har ett riskfyllt arbete behöver ha ett skyddsombud även vid färre anställda än så. Vid större arbetsplatser med många anställda är det vanligt att fler skyddsombud utses. Vid dessa tillfällen behöver dock ett av dessa ombud utnämnas till huvudskyddsombud. Det är huvudskyddsombudets uppgift att koordinera och bevaka de övriga skyddsombudens arbete.

Om en fara för skada uppstår

Om skyddsombudet upptäcker en risk för eventuell skada på arbetsplatsen är det i första hand till arbetsgivaren denne ska vända sig. Om arbetsgivaren sedan inte åtgärdar problemet eller om ärendet står still i utveckling under en orimligt lång period kan skyddsombudet istället vända sig till Arbetsmiljöverket. Som skyddsombud kan man också i dessa fall kliva in och begära skyddsombudsstopp, vilket innebär att denne tar beslut om att arbetet ska upphöra tills vidare om risk för allvarlig personskada finns.

Skyddsombudets arbetsområden

Det är lätt hänt att man i första hand tänker på eventuella fysiska skador och olyckor som kan ske på arbetsplatsen när man pratar om risk för skada. Faktum är att det psykiska måendet och andra sociala frågeställningar så som utbrändhet, hög stressnivå och en stor mängd övertidstimmar är minst lika viktiga områden för skyddsombudet att se över. Skyddsombudet har rätt att ta ledigt från sina ordinarie arbetsuppgifter för att utföra sina uppgifter som skyddsombud. Ingen, och ingenting, får hindra ombudet att sköta sitt jobb med att verka för en god arbetsmiljö. Man ska som ombud få vara med vid alla planeringar som rör arbetsmiljön på arbetsplatsen, till exempel vid diskussioner kring byte av lokaler, eventuella inköp av ny skyddsutrustning, och hur nya arbetssystem och -tekniker ska utformas och införas.

Hur utses ett skyddsombud?

Så hur väljer man då vem som ska vara skyddsombud? Är det handuppräckning som gäller, dra papperslapp, eller går man rent av laget runt? Vanligtvis är det så att det är den fackliga organisationen som ansvarar för arbetsplatsens kollektivavtal som bestämmer vem som ska vara skyddsombud, och man är då oftast ombud tre år i rad innan någon annan utses. Om arbetsplatsen skulle sakna kollektivavtal är det istället arbetstagarna som tillsammans kan utse ett arbetsmiljöombud. Det är ett vanligt missförstånd att ombudet ska vara fackligt ansluten, för även om det vanligtvis är så är detta långt ifrån ett krav. När det nya ombudet valts ska arbetsgivaren få information om detta, så att denne och facket gemensamt kan fullfölja sin uppgift i att förse det nyutnämnda skyddsombudet med rätt utbildning. Det är en rättighet alla ombud har för att på rätt sätt kunna utföra sina uppgifter som representant för sig själv och sina kollegor när det kommer till något av det viktigaste på en arbetsplats – arbetsmiljön för god hälsa.